Jag vet inte hur en kan få en officiell diagnos. Jag vet inte hur processen går till eller vad som är viktigast att fokusera på, eller vart en ska vända sig.

Jag vet inte ens om jag har en officiell diagnos. Jag vet att jag har ett ‘Psykologutlåtande’ från när jag var 18 som säger att jag har Aspergers på gränsen till autism men är högfungerande. Jag vet inte om det är detsamma som en diagnos eller om det är något annat.

Jag har haft kontakt med kuratorer/läkare sedan jag var 12år gammal. Jag var även på BUP i någon månad, ca 3 möten innan jag fyllde 18 och inte var välkommen längre, och sen dess har min journal försvunnit eller så blev den aldrig skriven. Under flera år gick jag på en psykologmottagning för unga vuxna, minst varannan vecka, men efter det har min kontakt med psyk/läkare nästan helt fallerat.

För helt plötligt, när jag fyllde 25 år, var det 100% mitt ansvar att hålla den kontakten. Att hålla koll på mina papper och diagnoser och utlåtanden. Fram tills jag fick min god man, när jag var kanske 26-27, så hade jag nästan ingen kontakt alls utanför Socialkontoret, där jag var i majoritet för att be om pengar och hjälp.

Jag minns att jag skrev till Försäkringskassan i mina försök att få aktivitetsersättning att jag misstänkte att jag hade PTSD, och behövde få hjälp med att diagnosticera det. Allt jag hade var information från internet, från FB-sidor som delade bilder och texter som dem nedan, och jag insåg att jag passar in på flertalet symptom, även om jag inte passade in på nästan något av kriterierna. Något år senare fick jag se termen Complex PTSD, C-PTSD, och insåg att det kanske fanns ord och termer för vad jag kände och upplevde.

Jag har aldrig fått höra detta från läkare. Detta är vad jag funnit på internet, först som små bitar som jag hakat fast på och sökt upp mer om och sen fått större förståelse för. Jag har gått från några få memes, till att googla termerna, till att snubbla över vetenskapliga artiklar och på så vis informera mig själv i vad som krävs för att ge/få en diagnos.

Eller mer korrekt: För att inse att jag eller andra passar in på en specifik diagnos, inte hur jag rent praktiskt får sagda diagnos på papper från en läkare.

För något år sedan var jag för första gången hos läkare X, som gjorde en någorlunda grundläggande verbal undersökning med mig, där jag fick svara på utförliga frågor från ett formulär. X noterade efteråt att jag passade in under diagnoserna för ADD samt dystymi (en version av permanent depression), och jag sade att jag gärna ville bli utredd för dessa.

Jag gick därifrån med ett löfte om uppföljning, och har aldrig träffat den läkaren igen.

Några månader efter det mötet började mina mediciner ta slut, och jag ringde dit. Telefonsvarare, och om de någonsin ringde tillbaka vet jag inte. Jag har problem med att svara i telefon; jag fryser till när jag hör telefonen ringa och önskar mest att den ska sluta. Många gånger svarar jag inte. Speciellt om jag mår dåligt eller är stressed, vilket jag var – jag hade inga mediciner kvar, och bad om hjälp i FB-grupper, och lyckades få några vänners gamla mediciner. Det var enklare än att försöka kontakta läkaren – igen.

För jag kontaktade dem. Jag ringde dit, de ringde mig ibland, ibland samtalade vi och jag fick även hjälp av boendestöd. Mottagningens chef talade med mig kanske 2 gånger, för på något vis hade jag inte fått en bokning trots att de lovat mig det.

Sen fick jag en bokning, men missade tiden. De ringde aldrig upp mig igen.

Om 2 dagar ska jag till läkare Y igen. Jag har träffat denna läkare 2 gånger. Jag vet inte vad jag ska säga eller vad jag ska göra om jag glömmer något. Jag vill få mina diagnoser, men jag vet inte hur jag ska få dem – jag har båda gångerna vi setts sagt att jag vill ha utredningar, men båda gångerna har läkaren sagt något som ”Men vill du verkligen det?” eller ”Tror du det är värt det?”.

Minst 3 läkare jag träffat har sagt att jag troligen har ADD. Minst 2 har sagt att jag troligen har dystymi. Jag är väldigt säker på att jag har C-PTSD, och jag har ett psykologutlåtande som säger att jag nästan har autism.

Är det värdiga diagnoser? Är det giltiga diagnoser? Kan jag få hjälp och stöd som jag behöver med detta i bagaget? Hur vet jag när jag har en ‘äkta’ diagnos, och hur vet jag vad som är en ‘äkta’ diagnos?

Vilket av detta vet Försäkringskassan om, och vilket av detta är något som de värderar som bevis?

Vad är skillnaden på självdiagnos och officiell diagnos?

För jag har ärligt talat ingen aning.